Lite mysbild skickar jag också till er ikväll!!!!!!!!!!!!!!! Det skall bli kallare så man vet ju inte om snön kommer snart häar oxå...........



Veckans visdomsord får ni här av mig.


Kramar är hälsosamt

Det hjälper kroppens immunförsvar

Det botar depressioner

Det minskar stress

Det befrämjar sömn

Det är stärkande

Det är föryngrande

Det har inga obehagliga biverkningar

Det är inget mindre än en mirakeldrog

Glöm inte bort ovanstående och kramas är livsviktigt.............

Adventsdikt

Första advent.

När första ljuset brinner
står julens dörr på glänt
då gläds vi åter alla att fira få advent.

Så här ser min egen adventsljusstake ut! 



Ester och matte Susanne


Skor är det bästa vi vet säger valpaarna


Vad skall jag hitta på härnäst för bus tänker Ester






Ha en skön advent med love från mamma Susanne

Ida håller på att baka lussekatter och bildbevis kommer lite senare.

Ps jag är klar med alla fönstren nu och det är så skönt vill jag lova. Riktigt fräscht och fint.

En vän.

En vän är en person du kan vända dig till för att få hjälp
och som kommer att säga ja innan du frågat färdigt.

Inga om och men.

Bara ja.

En sådan vän i ditt liv gör dig lycklig.
Har du mer än en är du välsignad.

Försök själv att vara en sådan vän åt så många människor som möjligt.

Bra saker att odla vid en konfliktslösning

• Tolerans
• Inlevelse
• Uthållighet
• Respekt
• Självkännedom
• Kommunikationsförmåga
• Lyhördhet
• Empati 

• Att tänka på vid konfliktlösning
• Inse att alla har sin egen världsbild
• Försök att leva dig in i hur motparten tänker och känner
• Går konflikten att lösa så att båda tjänar på det?
• Undvik att söka fel hos motpartens förslag
• Projicerar du kanske dina egna problem eller brister på din motpart?
• Du avreagerar väl inte din egen frustration på motparten?
• För en dialog med din motpart - föreläs inte
• Försök att fokusera på ett gemensamt mål, inte bara ditt eget liv
• Det är mycket viktigt att ta del av eftersom vi någongång kommer att hamna i konflikt

Idag har Margit och Pontus bjudit på smakrik köttfärssås och makaroner. Det var supergott. Nu skiner köket och är välstädat efter allt stök. Det är lyxigt att ibland ha det så här. 

Här kommer även en ny film på valparna och strumplek

Min älskade mamma blev hämtad av detta drömmens  skepp i oktober 2001

Drömmens skepp

Vårt hav, med hatten i silver,
drömmande går mot land,
ett skepp med blommor kring rodret
syns stäva mot himlens rand.

Vi ser dess brusande sidor
lysa som kaprifol,
och babords reling bär timjan,
som rodnar likt morgonsol.
Vindarna vaknar och vänder,
vaknar och vänder sig om,
vågorna skimrar,
skimrar av sång, av sång.

På däcket ögontröst flödar,
styrbord i ljung sig klär,
en skorsten virad med vildvin
ett under av skönhet är.

Jasmin kring ankaret glimmar,
och radarn bär rosenkrans,
kring bogen glittrar en mossa
med bländande guldgrön glans.
Vindarna vaknar och vänder,
vaknar och vänder sig om,
vågorna skimrar,
skimrar av sång, av sång.

Ett skepp, som strålar i drömmen,
speglar vårt livs förlust,
bestrött med skiraste blommor
det nalkas en himmelsk kust.

Vindarna vaknar och vänder...

Min älskade mamma, min syster Ingegärd och jag

 Jag ska gå genom tysta skyar,
genom hav av stjärnors ljus.
Och vandra i vita nätter tills jag
funnit min Faders hus.
Jag ska klappa sakta på porten,
där ingen mer går ut.
Och jag ska sjunga av glädje,
som jag aldrig sjöng förut

Gud vad jag älskade dig min egen mor! Denna sång sjöng vi på din begravning enligt ditt eget önskemål samt ville du ha den i din egen dödsannons. Här kommer berättelsen om min egen mor och dig mamma är jag oändligt tacksam för att du ville ville ge mig liv genom att erbjuda mig att  bo i din livmoder och få lyssna  på ditt trygga hjärta under nio månader. Tack kära älskade mamma Maria..


Telefonsignalen skar ettrigt genom köket när jag stod och lagade söndagmiddag. Lite irriterad lyfte jag på luren och hörde till min förtvivlan att det var min syster som bad mig så fort som möjligt sätta mig i bilen och komma till mamma för hon var mycket dålig. Det var bra om jag kunde snabba på eftersom hennes tillstånd i all hast blivit sämre. Hastigt tillredde jag såsen som var kvar och så lät jag familjen själva komma och äta. Jag hade redan tappat matlusten.

På väg till bilen upptäckte jag att blåsten ven i knutarna och regnet smattrade mot rutan. Med darrande hand satte jag nyckeln i tändningslåset och plötsligt gick det upp för mig att jag nog för allra sista gången var på väg till min egen älskade mamma.

Vägen som normalt tog 10 minuter att köra kändes idag som en evighet och ibland upptäckte jag att jag inte ens hade sett vägen framför mig när jag med en stor klump i halsen körde vidare för att till slut se huset där du bodde. Min syster och hennes man väntade ivrigt på mig och sa att du mådde mycket dåligt, men att du visste om att vi var där.

Du låg i sängen som en liten krok och när jag kom, tittade du upp på mig och du visade med hela ditt väsen att jag var väntad och att du uppskattade min närhet. Ibland verkade det som om du hade ont och ibland visade du att du hade verklig dödsångest. Kroppen pressades ihop som om du krampade och samtidigt kippade du efter andan.  Smärtan i mitt hjärta var stor när jag upptäckte att jag inte på något sätt kunde lindra ångesten utan den fick sjuksköterskan ta hand om genom att ge morfinsprutor. Sekunder efter injektionen kunde du lugnt somna om och invänta nästa fas i dödsprocessen. Ibland kunde du göra dig förstådd då du pekade på dina torra läppar och då fuktade jag dem lätt så att det blev uthärdligare för dig. Då och då ville du ha något  att dricka. Våra händer var tätt sammanflätade och jag kunde förmedla till dig att jag hela tiden fanns hos dig och då tror jag i min enfald att du kände dig lite tryggare. Du behövde aldrig vara ensam. Kampen höll på att lida mot sitt slut då du förmodligen fick en hjärnblödning eller något liknande, och efter det avtog all din hjärnaktivitet. När jag senare den kvällen var tvungen att lämna dig för gott för att åka hem till min familj, kändes det mycket vemodigt och med en stor klump i min kropp och sorg i hjärtat, stängde jag sakta dörren till ditt rum. Jag slängde ett sista ögonkast in på dig och det såg faktiskt ut som du log och du verkade vara rätt nöjd ändå. Ditt jordeliv var snart tillända och en trogen, strävsam kvinna skulle snart ta sitt sista andetag. 

När jag kom hem gick jag oroligt till sängs och kändes mig mycket vemodig och ängslig fast ändå kände jag mig ganska nöjd, så nöjd man nu kan vara när man snart blir moderlös.  
Vid sjutiden väcktes jag en telefonsignal. Blodet frös tillfälligt till is i min kropp, men ändå anar jag vad som kommer att möta mig när jag lyfter på luren. Du hade tagit ditt sista andetag och nattpersonal hade varit hos dig så du sakta och tyst lämnade in. Då visste jag att du var nöjd och att du gått vidare, vidare upp till en annan sfär där du mött både pappa, Roland och inte minst min egen ängel Daniel.



 Jag hade mycket svårt själv att koppla av under denna process. Min hunger var dämpad och det enda som jag kunde dricka var lite vatten. För mig var det en mycket svår upplevelse att få ta farväl av en älskad mor, god vän och en som alltid i alla väder sett till mig och mina barns allra bästa. Jag tappade flera kilo och hade mycket svårt att gå vidare och bearbeta allt det svåra jag hade gått igenom i denna sorgeprocess. Periodvis sköt jag sorgen framför mig då det plötslgt en dag stod helt klart för mig att nu måste du gråta och bearbeta sorgen på tiktigt. Mamma var död och hur gärna jag än ville att hon skulle komma tillbaka måste jag förstå att det var oåterkalleligt. 




Din sista tid bodde du på vårdboende och du hade fått flytta från en egen lägenhet och nu återstod ett boende i ett eget rum tillsammans med andra likasinnade, som behövde mycket tillsyn och stöd med både dusch och med personlig omvårdnad.  Dina tillhörigheter hade också krympt så det du ägde hade minimerats så att det fick plats i ditt lilla rum. Någonstans inom visste du att det var den sista flytten du gjorde innan det var dags att ta farväl av jordelivet och flytta till en annan sfär. Men vi pratade inte om det eftersom smärtan var alltför påtaglig just då. Nej absolut närvaro var vad som gällde för att göra dina sista år så ljusa och fina som möjligt. Vår överenskommelse var att du skulle försöka uthärda dina smärtor och kämpa på tills jag åtminstone fyllde femtio år.  Eller tills jag var klar med min socionomexamen som jag skulle vara samma år. Men orken räckte inte ända fram till det planerade målet……………

Jag brukade efter söndagsmiddag med min familj åka och hälsa på dig och umgås med dig.  Bara du och jag kunde ägna oss åt varandra. Det kändes gott och ibland åkte jag ut och köpte massor av gott godis som du och jag smaskade på under tiden som vi delade tankar och upplevelser eller bara förstrött tittade på teven tillsammans.

Innan du flyttade från det lilla samhälle som du flyttat till i Skåne, var du relativt frisk och ett dagligt  telefonsamtal med dig mamma var absolut en nödvändighet och jag kommer ihåg att vi träffades också nästan dagligen. O vad gott det kändes. Barnen kunde cykla ner till dig och prata en stund eller få en god bulle. Det är goda minnen för dem att ha kvar, tror jag.

Ibland möttes vi på halva vägen i en lekpark där vi avnjöt en gemensam fika under tiden som mina älskade ungar lekte och for runt i parken. Vilken härlig tid och vilken välsignelse för oss alla att vi under några kort intensiva år fick uppleva detta med dig, kära mor.  Krafterna avtog mer och mer och dina ben och höfter blir allt svagare och du får till och med nya höftkulor.

Det som egentligen var nådastöten för dig var när du föll på en mattkant och fick en spricka i höftbenet. Efter detta repade du dig aldrig. Dag för dag tacklade du av men ditt glada humör behöll du ända tills slutet.

Du var en stor konstnär och även om jag försöker att berätta hur mycket och vad du tillverkat i form av tröjor, klänningar, dukar, gardiner kan mina ord inte beskriva det på ett rättvist sätt, vill jag lova. Men tack och lov var du min stora mästarinna och undervisade mig tidigt hur man handarbetar och än idag kommer jag med glädje ihåg hur du och jag satt och stickade tillsammans och skapelse efter skapelse växte fram ur våra händer. Jag kan till och med känna lukten av ullgarn när vi satt tillsammans och nystade upp garnet ur härvor, som vi inhandlat i det lokala ullspinneriet. Dina händer var märkta av hårt arbete men jag kan med stolthet konstatera att jag verkligen ärvt dina fina händer och är glad att fått samma stora gåva att både laga god mat, ta hand om ett hem, handarbeta och att alltid vad som än händer, alltid sätta min familj först och aldrig någonsin överge de mina.


Du är en ängel nu mamma. Jag tror att du är en mycket vacker ängel och att du verkligen har det bra där uppe i himmelen nu .





Här är trappan som leder till himmelen. När man väl gått uppför den kommer man aldrig ner igen.........................Du är där nu mamma.


Lite om dig som barn

Du föddes som barn nummer fyra i en syskonskara på sex.  Ester låg i födslovärkar och Olle hade sprungit efter barnmorskan. På 20-talet i Sverige fick kvinnor föda hemma och så även du mamma föddes hemma. Du har berättat för mig mamma att du såg dagen ljus i en träsoffa . Där tog du dina första andetag och dina syskon stod ivrigt utanför dörren och kikade nyfiket in genom springorna.

Mormor och morfar kämpade var dag för brödfödan, så att få en mun till att mätta var inte så uppmuntrande för dem. 

Efter ett tag visade du tydligt att du inte gick i dina föräldrars ledband utan du tog för dig och gick dina egna väger. Egna utsvävningar var en del av din vardag. Detta gjorde ju naturligtvis att du ofta kom i konflikt med de som bestämde och du utvecklades mer till en pojkflicka. Detta bekräftade du många gånger för mig.

Eftersom du ofta kom i konflikt med Ester och Olle, som dina föräldrar hette, drog du dig lite avsides efterhand. Du berättade att ni hade lantbruk med en ko och några höns. Mormor hade mjölkat och gjort i ordning allting för kvällen. Då kom du inspringandes in i ladugården och glad i hågen och mycket spring i benen råkade du hälla ut all mjölk på golvet. Du blev rädd och sprang ut medans mormor kunde konstatera att någon mjölk till nästa dag blev det inte. Morfar blev rosenrasande och som straff fick du hungrig och ledsen med tårarna rinnande utmed kinderna, stå utanför köksfönstret och titta in på när den ivrigt ätande familjen intog kvällsmaten. Detta präglade dig mycket och du kunde med sorg i hjärtat konstatera att du inte riktigt platsade med de andra utan blev lite ”enstöring”. Du beskylldes för allt som även de andra syskonen gjorde och du blev således en avledare, vilket är en tung börda att bära.

Du har berättat för mig att eftersom du sällan bekräftades och att du sällan eller aldrig fick höra att du dög, blev din bild av dig själv dålig och självförtroendet var något som du efterhand fick arbeta upp. Detta har präglat ditt liv ganska mycket tror jag. Dessutom finns ju detta kvar som en del hos mig och som jag själv också har fått jobba med.

Åren går och efter 6-årig folkskola tror jag att du börjar jobba. Jo du får jobba som mjölkpiga och lära dig att ta hand om ett hem, mjölka, ta hand om barn och snart var du redo för vuxenlivet och detta visade sig när du träffade mannen i ditt liv.

När du är 19 år träffar du ditt livs kärlek och som då sedermera blir min pappa och han heter Holstein. Pappa är 7 år äldre och jag fick tidigt lära mig någon frågade om mina föräldrars ålder så skulle jag svara: ”mamma är lika gammal som gatan och pappa är sju år äldre”. Pappa är murare och blir under sin arbetskarriär även murarmästare. Pappa blir mästare på att konstruera och mura öppna spisar som sällan skådats.

Kärleken spirar mellan mor och far och deras kärlek resulterar i att det föds fyra fina barn varav jag är ett och jag föds som yngsta syskon. Det är 30 år mellan min mor och mig. Jag älskar min mor från första stund och känner att hon är min trygghet och min fasta klippa. Vår samhörighet är enormt stark och du följer mig genom uppväxten och är mitt stora stöd och mitt allt. Mamma var vacker som en dag. Dina mörka lockar inramade ett vackert hjärtformat ansikte och dina ögon avspeglade djupet av ditt inre. Din figur var slank och du var en välformad kvinna i sina bästa år.

Pappas och din relation var mycket gungig och jag förstår att det inte var så lätt att leva tillsammans med honom eftersom han utvecklade ett alkoholmissbruk och blev periodare. Pappa var också mycket svartsjuk, vilket gjorde att det uppstod mycket bråk och konflikter i min hem. Vi barn fick fungera som medlare och när jag tänker tillbaka på det förstår jag att det var mycket ansträngande att vara medlare mellan er eftersom jag älskade er lika mycket. Jag fick vara på min akt så att jag inte startade upp något som låg slumrande och verkligen tänka igenom både en och två gånger innan jag svarade direkt ställda frågor. Visade det sig att jag ändå omedvetet startade upp någon konflikt, fick jag dåligt samvete och egentligen visste jag inte vad jag skulle göra för att vrida klockan tillbaka. Bråken var mycket dynamiska och ni gapade och skrek och därefter följde en period på två veckor av absolut tystnad. Vad bestod tystnaden av? Vad fanns i den och jag lovar att tystnaden i detta sammanhang även upplevdes som mycket hotfull för ett litet flickebarn som jag. På vilket sätt kunde jag påverka situationen så att mamma och pappa försonades och allt blev som vanligt igen. Återigen tar jag på mig ett för tungt ansvar, som egentligen skulle ligga på föräldrarna själva.

Mamma och pappa försöker att hålla ihop ett förhållande som med facit i hand var dömt att misslyckas. Ni var för olika och pappa var svag i nyktert tillstånd och när han fick lite innanför västen tog han igen skadan både verbalt och fysiskt. Du fick ta emot många hårda knytnävar av pappas händer, men varje gång förlät du honom och ni fortsatte år efter år.

Ditt och pappas förhållande var sådant att ni inte kunde vara tillsammans ej heller kunde ni vara ifrån varandra. Med facit i hand blev också barnen indragna i er relation men ingen av oss hade någonstans att vända sig utan allt stannade inom familjen. Familjehemligheten skulle väl bevaras inom familjen. Jag vet ju nu att detta är ett tydligt mönster som följer i missbrukarfamiljers spår. Jag kan med säkerhet säga att vi alla fyra syskon verkligen blev resultat av en dysfunktionell familj, där vissa klarat sig bättre än andra. Vad man har med sig i sitt bagage speglar fortsättningen av sitt liv och givetvis erhålles egen erfarenhet och ett eget ansvar också, vilket gör att jag själv är medskapare till min framtid och således bör ingen ikläda sig offerrollen.

Efterhand lyckas ni komma överens och separerar och gifter er ett antal gånger, för att det sista som ni gör tillsammans är att vara skiljda men ändå bo på samma vårdboende. Vetskapen om att ha varandra så nära tror jag är en stor trygghet vilket gör att ni nu äntligen får njuta av livet och läka var och en i sitt eget revir.

När du är i medelåldern nås vi av beskedet att du har äggstockscancer. Din nya resa innehåller en daglig kamp mot sjukdomen och som innebär att du får strålbehandling på sjukhuset i Uppsala. Mot alla odds övervinner du kampen om cancern och blir så småningom friskförklarad. Jag kan verkligen säga att du kämpade och segrade. Av de 10 patienter som du lärde känna under din vistelse på onkologen såg du dödsannonser på de 9 som dog och det var endast du som överlevde.

Din och min relation blev efter denna svåra upplevelse ännu mer fördjupad och vi känner återigen att vår kärlek till varandra är något speciell.

Du blir en helt underbar mormor till mina barn och hjälper mig oerhört mycket med dem. Mina barn älskar dig och pappa och har många fina minnen av er då ni ibland hade dem för att både avlasta mig och även själva njuta av dem och umgås med dem.

Mina minnen tillsammans med dig också är hur vi gemensamt gör utflykter till skogen och plockar bär och sedan avnjuter en härlig matsäck tillsammans i skogens härliga atmosfär och där vi även njuter av stillhet och glada skratt tillsammans. Att vi dessutom hade bärkorgarna överfulla var bara bonus. Gud så underbart vi hade det!!!

Mitt stora och enorma stöd var du när jag miste min lilla ängel Daniel. Du fanns hela tiden vid min sida och torkade mina tårar och peppade mig att ta nästa andetag och att aldrig ge upp. Sådan var du mamma och jag vet att det är dig jag fått mitt motto ifrån, nämligen att aldrig ge upp. Denna sorg vi fick bära efter det att vi mist Daniel delade du med mig och du visste hur fruktansvärd smärtan var eftersom du också älskade denna lille pojke över allt annat på jorden.

Så min kära lilla mamma, jag vill med denna lilla berättelse delge omvärlden vilken underbar mor du var och jag är evinnerligt tacksam för allt du lärt mig, för all kärlek du gav mig, för allt du givit till mina barn, för uppoffring och all tid du ägnat åt mig och att du ville bli min mamma och att jag, just jag, fick den stora förmånen att få bli en av dina döttrar.

Kram från din yngsta dotter Susanne

 Så här vacker är du nog i din himmel nu. Himmelskt vacker och ren och du tar hand om min älskade ängel Daniel tills vi har möjlighet att ses igen och återförenas igen. 

Jag ska torka dina tårar,
 jag ska kamma ditt hår.
Reda ut alla härvor,
 försiktigt och så gott det går.

Jag ska bada dina fötter,
jag ska tvätta dina sår.
Sen ska jag lyfta dina händer och säga:

Där ser du själv hur högt du når...

Jag ska lyfta dina fötter,
 dom ska flyttas tills du går.
Den ena efter den andra,
 tills du trampat upp ett spår.

Jag ska gå i din skugga,
om du faller finns jag där.
Sen ska jag lyfta dina händer och säga:

Där ser du själv hur stark du är...

Jag ska köpa dig pärlor,
det finns pärlor utav glas.
Det är såna jag vill skaffa,
såna som kan gå i kras.
Jag ska säga att det vackra är så skört,
så skört som du.
Sen ska jag lyfta dina händer och säga:

Du ska va rädd om dig nu...

Jag ska lyfta din krona,
den av törne som du bär.
Jag befriar ditt huvud från det som tynger,
det som tär.
Jag ska ge dig en gloria som lyser upp vart än du går.

Sen ska jag lyfta dina händer och säga:

Där ser du själv hur högt du når...

Jag är med dig i tankarna...

Kram mamma Susanne
Älskar er!!!!!

Vi blir beskyddade

En liten skyddsängel
gick genom ett mörkt rum, släckte sitt strålande ljussken och hängde upp sina vingar.
Gav en öm puss på din kind och satte sig bredvid dig.
Denna skyddsängel sitter bredvid dig dag och natt, så ingen skall
göra dig illa eller att inget hemskt skall hända dig.
Dammtussarna under din säng är änglarnas tofflor.
Så ha aldrig dåligt samvete för att du inte har städat

Omvälvande natt vill jag lova, och förmiddag med för den delen.

Sitter nu här och försöker få mig samlad igen och känner att jag är lite av banan.

Men ger upp det gör jag aldrig eftersom mitt motto är att aldrig ge upp..........................

Jag har varit till tandläkaren eller rättare sagt till tandhygienisten och sedan var jag hos frissan där jag gjorde ve mitt hår igen, klippte topparna lite så att allt känns rätt igen.

Skönt att kunna skriva igen så det är här vad jag känner för just nu.

En moders kärlek är den största kärlek som finns.

Att komma till ro med musik är absolut att rekommendera. Varför inte Ave Maria med Andrea Bocelli.

Igår hade vi besök av Jenny och lilla gullungen Milo. Han är så söt och han är helt underbar den lille pågen. 

Här kommer en liten hälsning och en nalle till Milo och Noah!!!






Jenny och Milo stannade över natt igår. Jenny hade fått svinissprutan och behövde lite hjälp med Milo-Pilo.


Mormor håller för första gången Milo i bärselen


Till slut somnar i alla fall Milo i mormors famn och det kändes skönt att han kom till ro i min famn



Återkommer ikväll eftersom ovanstående var skrivit igår kväll men helt plötsligt blev det strömavbrott och vi fick leva i mörker i 18 timmar. Ja vad gör man när man helt plötsligt inte har el längre. Kommer att skriva lite senare vad vi gjorde under kvällen.

Förresten vi reflekterade och tände ljus och satt riktigt nära varandra. Det är inget ont som inte har något gott med sig.
Vad kan jag lära mig av detta? Vi kan inte påverka eller skynda på processen utan vi måste lugnt och tålmodigt ge oss till tåls.
Kram mamma Susanne

Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst, den uppför sig inte illa, den söker inte sitt, den brusar inte upp, den tillräknar inte det onda.

Den gläder sig inte över orättfärdigheten men har sin glädje i sanningen. Den fördrar allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting.

Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre, men störst av dem är kärleken.

Kram från mamma Susanne


Glöm aldrig bort:


Sluta aldrig hoppas
Sluta aldrig be
För under kan ju ske

Kram mamma Susanne

Dagen i dag är en märklig dag

Den är din

Gårdagen föll ur dina händer

Den kan inte få mer innehåll än du redan givit den

Morgondagen vet du inget om

Men dagen idag den har du

Använd dig av det

Idag kan du glädja någon

Idag kan du hjälpa en annan

Dagen i dag är en märklig dag

Den är din

Ni ger endast litet då ni ger av era ägodelar.
Det är då ni ger av er själva som ni verkligen ger

- KAHLIL GIBRAN -



Älskar er och ha en bra dag från mamma susanne

Vad har du fyllt din dag med?

Jag har fyllt min dag med följande: 

Tränat i en timme. (Jag kommer att lägga ut vilken träningsmusik jag har i mina lurar) När jag lyssnar till den fylls jag av endorfiner och det är det som gör att man fortsätter. Efteråt känns det helt underbart.

Tagit hand dom små valpar. De börjar bli mycket aktiva nu se bara på nedanstående film:

Gör vad du kan
med det du har
där du är

 Jag vill också berätta att Josefine ringde ifrån Arizona igår och det är alltid lika roligt att höra från dem och höra Nois i bakgrunden. Tack Josse för att du kommer ihåg din mor och dina syskon.



Noah blir snart 5 månader och mormor passar på att gratta honom på den dagen Grattis Noah!!!!!

Noah, mansnamn av hebreiskt ursprung, efter Bibelns Noa, med betydelsen tröst.

Här kommer en liten ros också...............till en annan av mormors solstrålar



Kram från mamma Susanne
Ses igen senare!!!!!

Självkänslan bygger vi upp tidigt. Det lilla barnet som blir väl mottaget och villkorslöst älskat uppfattar sig själv som värdefull.

Men ingen förälder är perfekt, därför har vi alla störningar i personligheten i olika grad. Och alla får vi till och från kämpa med självkänslan. Vi ställer oss frågan om vi duger som vi är, är vi värda att älskas, får vi vara med? En alltför dålig självkänsla leder till att man underkänner sig själv, underkänner sina känslor och behov. En alltför väl tilltagen självkänsla kan få en att hålla sig själv för mer än andra.

Självförtroendet kommer efterhand när vi upptäcker att vi klarar av uppgifter. Ett gott självförtroende innebär att man har god kännedom om vad man klarar och inte klarar. Och man vågar pröva sånt man aldrig gjort förut. Man litar på sin kompetens.

Dåligt självförtroende innebär att man inte tror sig om att klara av någonting. Man vågar inte pröva, vågar inte erbjuda sig, vågar inte synas.

En dålig självkänsla kan ofta döljas med ett gott självförtroende. Om man inte anser sig värd att älskas, måste man ju lita till sig själv enbart. Och då blir man "stark" och duktig för att inte hamna i utsatthet.

Självhävdelse blir det när man alltid måste synas, vara bäst, skryta och överdriva i förhoppning om att det ska leda till att man blir populär och får framgång. Lite självhävdelse måste man ha idag om man ska klara sig, tyvärr. Men blir den stor uppfattas man som pinsam.

Självbevarelsedrift har vi för att akta oss för faror. Instinktivt reagerar vi när något hotar. Vi skulle inte bli långlivade utan den.

Hundens budord

1. Jag lever i ungefär 15 år. Varje gång du lämnar mig betyder sorg för mig.

2. Ge mig tid att förstå vad du begär av mig.

3. Gör mig lycklig, du är hela mitt liv.

4. Var inte arg på mig länge åt gången och lås inte in mig som straff.

5. Du har ditt arbete, dina vänner, dina nöjen. Jag har bara dig.

6. Tala med mig fastän jag inte förstår orden, jag blir glad bara över att höra din röst.

7. Kom ihåg att jag aldrig kan glömma hur du är mot mig.

8. Innan du slår mig, kom ihåg att mina tänder kan krossa din hand, men jag använder inte min styrka mot dig.

9. När du blir irriterad på mig för att du har mycket att göra så tänk på att jag kanske är sjuk, har ont i magen, är trött eller deppig.

10. Ta hand om mig när jag blir gammal, kom ihåg , du blir också gammal.

11. Var hos mig när jag har det svårt, allt blir lättare bara jag har dig.

Jag Älskar dig
Din Hund.

En liten dikt till

Ge din hund ett slag - och den ger dig sin förlåtelse.

Ge din hund dina hårda ord - och den ger dig sin underkastelse.

Ge din hund av din irritation - och den utplånar sig för dig.

Ge din hund dina krav - och den ger dig sin lydnad.

Ge din hund lite av din oro - och du får oändlig tröst.

Ge din hund dina tårar - och den ger dig balsam med sin tunga.

Ge din hund lite av din ensamhet - och den ger dig sin trygghet.

Ge din hund lite uppmärksamhet - och den ger dig all sin välvillighet.

Ge din hund ett vänligt ord - och den ger dig all sin kärlek.

Ge din hund lite av din glädje - och den ger dig hundrafalt tillbaka.

Ge din hund lite av din kärlek - och den ger dig hela sin själ.

Kram från mamma Susanne

Created with love
Just for you
Because everyone needs
A friend or two.
Sometimes I bark
Sometimes I chew..
But I'm totally loyal
and devoted to you..

Pappa Kenzo

Mamma Enya


Avkommor från Enya och Kenzo. Förresten har vi satt ut annons på valparna idag och flera har hört av sig per telefon och mail.

Kram mamma Susanne

Tillbehör

Tillagning

1. Skala och finhacka vitlöken. Fräs den med kanel och curry i oljan.
2. Skölj linserna och lägg dem i grytan. Häll i vatten, tomater och salt och koka grytan 10–15 min.
3. Servera med couscous, gärna överströdd med lite russin och rostade nötter samt haricots verts.


Skall köpa en ny kokbok på Ica Maxi som heter Hälsokokboken




Milo och Idis och Kennan hemma på besök i dag hos mormor



Här kommer kärlek i massor från mormor och farmor och mamma. Detta är till Nois också och Alexander och Samuel.


Här kommer bilder på loppisgrejorna


Lampa för 50 kronor


Skål från Boda Nova som jag skall ha flingsalt i för 30 kronor


Schal för 10 kronor

Jag är nöjd.

DIKT

Dröj inte med det svåra
som du måste ta dig för.

Gör just det du ängslas för
och din ängslan dör,
för livet är en konst
och konstnären är DU.

Lyckan har en tid,
det är alltid NU !

Hallå kära!

Jag kan lägga mig med gott samvete ikväll igen. Träningen gick mycket bra och jag sprang på löpbandet i 27 minuter och tränade cirkelträning därefter och så avslutade jag med elipsen i 5 minuter. Notera att jag inte tränat på ganska länge. Väntar bara på endorfinkickarna som kommer när man intensivt tränar och det är så skönt att man inte vill sluta. Som en liten belöning kommer här något gott att baka. Därför kommer här ett recept på smarrigheter med få kalorier i.
Lycka till!!!!!!!


Choklad- och hasselnötsrutor

Choklad- och hasselnötsrutor

Foto: Thomas Johansson

Du behöver:

1 dl socker

50 gram margarin, ev mjölkfritt

1,5 dl vetemjöl

3 msk kakaopulver

0,5 tsk bakpulver

1 tsk vaniljsocker

0,5 dl mellanmjölk, ev laktosfri

1 ägg

0,5 dl grovt hackade hasselnötter

Gör så här:

1. Rör socker och margarin vitt och poröst. Blanda ner vetemjöl, kakao, bakpulver och vaniljsocker.

2. Vispa ihop mjölk och ägg. Rör ner äggblandningen i smeten och bred ut allt i ett tunt lager på en bakplåtsklädd plåt. Strö på nötterna.

3. Grädda i cirka 10 minuter i 200 grader. Skär i rutor medan kakan fortfarande är varm.


Hoppas att du passar på att njuta också. Man behöver stimulans både till kroppen och själen.
Unna dig att koppla av. Lyssna på vacker musik, läs en bok, ta en skönpromenad och gör framförallt det som du gillar och som är uppbyggande för dig.

Kram från mamma Susanne och vi ses imorgon!!!!!!

Idag när jag tränade hade jag min mp3 på och då kom denna låt upp och det kändes så fint att höra denna fina låt.

Jag talar till mina vuxna barns änglar

Följer ni dem fortfarande?

Bär ni deras önskningar i era händer?

Vet ni något om deras kampfyllda ensamhet

och när de förnekar er och livet

vänder ni er bort och gråter

Men stannar kvar?

De behöver er

Mera än då de var små

de behöver er förtvivlat

för ungdomen är den svåraste tiden

Allting ska göras på egen hand

man skall rycka sig lös

tänka igenom allt själv

vill inte veta av änglar

O mina vuxna barns änglar!

En mor får inte längre ingripa

Men ni får.

En mor kan inte längre råda

Men er visdom är Guds.

Dröj kvar hos mina vuxna barn, änglar!

Hjälp dem att vandra i snårskogen

att finna den rätta vägen

deras enda väg

Kram från mamma Susanne

Kära avslutar med en liten vacker bön till våra skyddsänglar



Ängel, lilla sändebud,

som mig givet är av Gud.

Vill du alltid hos mig vara

lära mig det goda bara.

Jag är liten, gör mig stor,

svaghet snart till styrka gror.

Var där alltid vid min sida,

så att ondskan ej kan svida

Så en tanke och skörda en handling.
Så en handling och skörda en vana.
Så en vana och skörda en personlighet.
Så en personlighet och skörda ett livsöde.

Milo

Av germanskt ursprung och betyder den barmhärtige.

I engelskan förekommer varianten Miles (källa:www,behindthename.com).

I Sverige är Milo fortfarande ganska ovanligt men på väg upp.Både bland svenska och utlänska personer. Den svenska betydeslen är Efterlängtad kärlek.

År 2000 var namnet nr 884 på topplistan, 2006 hade vi Milo på plats 138.
Det finns 293 män som har förnamnet Milo. Av dessa har 221 namnet Milo som tilltalsnamn/ förstanamn. Och det finns 15 kvinnor som har förnamnet Milo varav endast 6 har namnet Milo som tilltalsnamn/ förstanamn.

Milo betyder "the merciful". Milo betyder äpple på grekiska. Ett typiskt montenegriniskt namn, betyder "den käre". Finns en variant för flickor- Milla.

Milo anses också betyda "min kärlek", milo = my love


Grattis Milo på 5-månadersdagen från mormor

Vänner
är som tysta änglar som lyfter oss på våra fötter
när våra vingar har problem att komma ihåg hur man flyger.

och en till…

Recept på vänskap
Du tar 2 dl med vänligt bemötande
1 dl med ett stort leende
lägg till ett fast handtag
1 dl av kärlek
En nypa sympati
4 dl av gästvänlighet.

Fyllning med många leenden
tillsätt separat lite handskakning,
rör i kärlek, sålla lite sympati och tillslut varsamt.
Lägg till gästvänlighet, baka den i ett varmt hjärta och
servera detta ofta.

En morgon skall jag stå
vid grinden till Dina ängar
och andlöst se
med nytvättade ögon
gräset, blommorna och träden

Jag skall försiktigt öppna grinden
och gå in på bara fötter
Känna gräsets mjuka kittling mellan tårna

Då skall jag se Dig komma mot mig
leende och ljus
och Du skall varligt ta min hand och säga:
Så glad jag är att du är här!

Och vi skall vandra sakta över fälten
in bland äppelträdens vita blom
och Du skall tala med mig och förklara
allt det svåra som jag måste fråga om

Sedan skall vi dansa
jubla högt på sommarängen
mina syskon, vänner, Du och jag
Vi skall sjunga glädjesången
som vi aldrig sjungit den förut
om hur död och sorg och ensamhet
blev liv igen till slut.

 Älskade Daniel o Gud vad jag saknar dig!!!