0

skyddsänglar





Alla människor sägs ha skyddsänglar.
En huvudskyddsängel träder in redan när man föds och
utöver den har man ett visst antal medskyddsänglar.
Din skyddsängel är den som ger dig en puff i rätt riktning ibland,
för att du ska undvika att råka ut för olika saker.
Den kan viska meddelanden till ditt undermedvetna och hjälpa dig
undan saker du aldrig haft en aning om skulle kunnat hända.

Denna tavla hängde i min mormors kök och denna vill jag skänka till alla som läser min blogg och glöm inte bort att vi har den stora förmånen att ha en skyddsängel var och en av oss och att vi har  hjälp och stöd av den.

Kram Susanne

1

Livet går vidare

När min fine ängel Daniel togs ifrån mig fortsatte givetvis min livsvandring med mina två barn som var kvar.
Vad jag däremot inte visste var att jag skulle få 6 (sex) underbara små människobarn till i framtiden. Med facit i hand har alltså livet haft ännu mer glädje att förgylla mitt liv med.
Det har idag gått 25 år och barnen är i spridda åldrar. Det är ofattbart att livet så plötsligt  kan ändra karaktär och bli bättre och bättre att sorg kan bytas mot glädje. Det är 30 år sedan min Daniel fick en himmelsk kropp och kläddes i vita kläder.

Alla mina barn betyder så mycket för mig så det finns inte ord som går att beskriva detta stora fenomen.
Tack moder jord för den stora gåvan jag fått förvalta och att det var jag som just var den utvalda kvinnan att föda dessa underbara varelser och att få var med och fostra. stötta och ge kärlek till dessa underbara barn. Detta är en stor ynnest, som jag inte med ord kan beskriva. Många har frågat varför jag skaffat så många barn och jag säger att jag lånat ut min kropp till att just få ge dess små underverk liv.

Livets efterrätt har jag också fått ta del utav. Nämligen barnbarn. Jag har fyra pojkar som heter Alexander som är 12 snart, Samuel som är nio år och mina allra nyföddaste Milo som föddes den första juni och Noah som föddes den 15 juni detta är
Jag vill skicka en ros till alla mina barn och till mina fina barnbarn som en kärlekshälsning från  mamma. farmor och mormor.
Tack för att jag får förmånen att vara en farmor och mormor. Hoppas jag kan vara ett stöd och en ledstjärna för er som vad jag varit till mina barn.

mina fina rosa rosor!

Jag vill även att ni lyssnar till Carola och tänker på orden och på ert eget livsverk.

Kram Susanne

2

sorg i en mors hjärta

Ibland kommer bara inspirationen till mig som det just precis har gjort och därför väljer jag att skriva om det svåraste jag någonsin har upplevt,  att förlora Daniel en av mina älskade söner.

När min älsdsta dotter Jenny föddes 1979, hade jag två pojkar, Rickard 6 år och Daniel 5 år. Lyckan var obeskrivlig. Men min lycka varade bara i 2 månader eftersom Daniel mycket tragiskt och snabbt omkom i en fallolycka.

Sorgen i mitt hjärta var obeskrivlig. Vissa stunder kändes det som om sorgen tog över mitt liv och mitt förstånd. Den andra stunden möttes jag av en ljuvlig flickbebis som så innerligt kallade på sin mammas kärlek, uppmärksamhet och inte minst  min bröstmjölk. Det som segrade var naturligtvis kärleken till Rickard och min lilla Jenny. Jag hade dessvärre ett år av obeskrivlig sorg och bearbetning men jag lyckade komma över det. Såret i hjärtat finns alltid där men blöder mindre och mindre för varje år. Ännu idag fuktas mina ögon när jag tänker på min ljuslockige ängel söm togs ifrån mig så abrupt. Men minnena kan ingen ta ifrån mig, de finns alltid kvar inom mig. Det som också kommer till mig är inte bara förlusten av en älskade son utan också förlust av en framtid med honom och hans blivande barn. (Detta vet jag ju ingenting om utan tror att han skulle ha fått många barn.)
Desstuom vet man ju ingenting om vad livet har i sitt sköte. En pusselbit läggs till nästa pusselbit och blir så småningom  till ett helt livspussel. Krasst sett vet man inte heller när den sista pusselbiten läggs.
 <Ta vara på varje dag och lev i nuet för imorgon vet vi inget om
Skickar med Carolas "Jag vill alltid älska".









Lyssna och begrunda. Förlåt om jag gråter till den!

Kram Susanne

Liknande inlägg