Jag undrar om tekniken.........
var så utvecklad när jag miste min son som den är nu och om det var någon skillnad???
Kära!
När jag förlorade min Daniel fanns inte mycket hjälp att få. Släkt, vänner och inte minst mina barn fanns till för mig och min sorgebeabetning
Idag finns så mycket mer.
Bloggen tex och förresten vet jag inte om jag orkat använda den, men krisbearbetning och hjälp från samhället hade jag givetvis tagit del utan.
Tiderna förändras och ja min berättelse är historia nu men jag undrar ändå.
Förresten sorgen går aldrig ur en men man måste lära sig leva med den och ta nästa andetag! Så är det bara!
Tankar från Susanne en söndagkväll den sista dagen i september 2012,
